Norrköpings-
fotografer
Norrköping har en lång och spännande fotografihistoria. Staden var en av de platser i landet där den nya tekniken först introducerades kring 1800-talets mitt, och under dess andra hälft verkade flera professionella fotografer i staden.
Lars Jesper Benzelstjerna var den första kända fotografen som besökte Norrköping. I några dagstidningsnotiser beskrivs hur han under några sommarveckor 1841 demonstrerade ”den efter uppfinnaren benämnda Daguerreotypen” för stadens invånare. Av Benzelstjernas ”experimenter”, som fotografierna kallades i tidningen, har nästan ingenting bevarats. Han var dock en viktig pionjär och hans gärning signalerade startskottet för många andra som följde i hans fotspår.
Till en början var fotograferna kringresande, men från och med 1850-talets andra hälft började ateljéer med fasta adresser att etableras runtom i Norrköping. Sedan dess har här funnits många yrkesverksamma fotografer. Deras fotografiska gärningar utgör idag en viktig och betydelsefull del av stadens kulturarv.
Som ett smakprov på vad Norrköpings stadsmuseums samlingar innehåller och som en översiktlig introduktion till alla de fotografer som verkat i Norrköping kan du här bekanta dig med fyra fotografer:
AGNES AROSENIUS 1830-1870
Agnes Arosenius, född Söderberg, verkade som fotograf i Norrköping under tre år på 1860-talet. Hon var den första kvinnliga porträttfotografen med egen ateljé i Norrköping.
Ateljén låg vid Hospitalsgatan 17 och Stadsmuseet har ett trettiotal av hennes porträtt från perioden 1863 till 1866 bevarade. Agnes Söderberg gifte sig 1851 med fabrikör Johan Arosenius och tillsammans fick de sonen Johannes ett par år senare. Norrköpings första kvinnliga ateljéfotograf drabbades emellertid i unga år av magcancer och avled 1870, blott 40 år gammal.
WILHELM WIBERG 1860-1934
Wilhelm Wiberg räknas som sin samtids främste förespråkare för viljan att bevara det gamla Norrköping. År 1921 skänkte han en nästan komplett fotodokumentation av Norrköpings bebyggelse till stadens bibliotek.
Wilhelm Wiberg växte upp i ett Norrköping där nydaningarnas/förändringens vindar blåste. Med kamerans hjälp började han dokumentera stadsbebyggelsen. Syftet var att föreviga staden som den såg ut vid sekelskiftet 1900 och bevara dokumentationen för eftervärlden.
I över 30 år verkade han här som fotograf. Den unika samlingen består av omkring 900 glasplåtar och fotografier som idag finns bevarade på Stadsmuseet. I samlingarna finns även akvareller av stadens hus och miljöer målade av Wiberg. Som ung var Wilhelm Wiberg boktryckarlärling på Norrköpings Tidningar, och som fullärd fick han anställning vid John Fröbergska tryckeriets filial i Norrköping.
GUSTAV RYDÉN 1889-1981
Gustav Rydén föddes i Norrköping och efter studier vid läroverket och ett par år som yrkesverksam kontorist emigrerade han till USA. Året därpå, 1913, gick han en kurs i fotografi som snart gav honom jobb som ateljéchef i New York.
Under första världskriget var han krigsfotograf vid fronten i Frankrike för den amerikanska armén. Vid krigsslutet återvände Gustav Rydén till Sverige och fick anställning på Dagens Nyheter.
Han räknas som en av Sveriges första pressfotografer. Under sin karriär fotograferade Gustav Rydén storheter som Greta Garbo, Ivar Kreuger och kung Gustav V. Han bevakade olympiska spel och andra stora evenemang. För tidningens räkning kom han även att dokumentera det andra världskriget med sin kamera.
Vid pensioneringen 1951 återvände Rydén till Norrköping och övertog Carl Werngrens ateljé. Verksamheten, som låg ovanpå biografen Grand, drev han i tio år. Förutom arbetet i ateljén anlitades Rydén flitigt som pressfotograf för Östergötlands Dagblad. Det mesta av Gustavs Rydéns fotografiska arv förvaltas ännu av Dagens Nyheter, men drygt 400 av hans bilder finns i museets samlingar.
LENNART JANSSON 1921-1995
Lennart Jansson var elektrikern som blev fotograf. Född och uppvuxen under enkla förhållanden i Norrköping började han att fotografera redan som 13-åring, men det var först i slutet av 1940-talet som fotointresset väcktes på allvar.
Amatörfotograf Janssons bilder vann snart uppskattning och 1958 blev han fotograf på heltid. Med sina bilder deltog han framgångsrikt i fototävlingar såväl nationellt som internationellt. Lennart Jansson anlitades flitigt som industrifotograf och under en period kom han att vara personlig fotograf åt industrimannen Curt Nicolin.
Lennart Jansson hade en klar idé om sitt eget fotograferande. Han ville inte bli betraktad som enbart dokumentärfotograf, utan strävade istället efter ”att fånga stämningar framför det rent dokumenterande”. Hans flitiga fotograferande i Norrköping från cirka 1950 till en bit in på 1970-talet är idag ett värdefullt verktyg för dokumentation av stadens kulturarv. Lennart Janssons samling omfattar omkring 27 000 bilder, och hans bildskatt finns idag i museets samlingar.